Val av exempel: I exemplet jämför vi vår verksamhets beräknade klimatbesparing från användandet av ”klimatförbättrad betong” i elementprodukter, tex väggar och bjälklag som förproduceras i fabrik, med en beräknad klimatpåverkan av samma storleksordning för ett verkligt projekt, eftersom det ger en visuell bild av vad det innebär.
Noggrannhet, definitioner och avgränsningar: I klimatberäkningarna har vi använt tredjepartsgranskade EPD:er (miljövarudeklarationer) enligt EN 15804:2012 där klimatpåverkan i hela värdekedjan ingår. EPD:erna begränsas av standardens avgränsningar och de antaganden som görs och redovisas i respektive EPD. Där EPD:er har saknats i beräkningarna har vi använt generiska (genomsnittliga) emissionskoefficienter från Boverkets databas. Av dessa skäl är resultaten ungefärliga.
Alla våra egna produkter har tredjepartsgranskade EPD:er. För ”klimatförbättrad betong” har delar av cementen med hög klimatpåverkan bytts ut mot slagg med låg klimatpåverkan. På så sätt minskas klimatpåverkan av produkterna. Våra traditionella produkter har en klimatpåverkan mellan 162 och 208 kg koldioxidekvivalenter per ton produkt för stegen A1-A3 (material, materialtransport och produktion). I våra ”klimatförbättrade produkter” är klimatpåverkan 35-40 kg koldioxidekvivalenter lägre per ton produkt. Förutom cementblandningen så är alla andra beståndsdelar i produkterna oförändrade i beräkningen, tex armering och isolering.
Så här har vi räknat klimatpåverkan i Årsta på ca 2 600 ton koldioxidekvivalenter: Vi har gjort en projektspecifik klimatkalkyl där vi har summerat alla produkters klimatpåverkan för stommen (bjälklag, väggar och trappor) för stegen A1-A5 (material, materialtransport, produktion, produkttransport och montage). Mängderna av respektive produkt är hämtade från datamodeller av projektet. Betong för att gjuta ihop betongelementen på byggarbetsplatsen, fönster och färg har också levererats av Starka, men ingår inte i beräkningen.
Så här har vi räknat ut verksamhetens besparing på nästan 3 000 ton kodioxidekvivalenter: Vi har summerat vikten för alla våra ”klimatförbättrade cementblandningar” (en blandning av bland annat cement och slagg) under hela 2021 och 2022 i alla projekt och räknat ut klimatpåverkan. Elektroniska rapporter från våra blandarstationer är underlaget för mängder och tredjepartsgranskade EPD:er från materialleverantörer har använts i klimatberäkningen. Sedan har vi räknat ut klimatpåverkan för samma vikt ”traditionell cement” som annars hade använts. Vi räknar alltså med att mängden ”klimatförbättrade cementen” exakt hade motsvarat ”traditionell cement”, vilket är en approximation.
För information och jämförelse: Verksamhetens totala klimatpåverkan uppgick till ca 25 000 ton koldioxidekvivalenter för 2022. Beräkningarna är gjorda i enlighet med GHG-protocol: scope 1 (tjänstebilar och dieselfordon i fabrik), scope 2 (el och fjärrvärme) och 3 (alla ingående material, transport av material och produkter, lyftkranar vid montage). Fönster, som ibland monteras i fabrik ingår inte i beräkningen. Summan av verksamhetens klimatpåverkan är inte tredjepartsgranskad.
Läs mer här och vårt hållbarhetsarbete: Kvalitet och miljö | Starka | Vi skapar hållbara miljöer i betong
Så här arbetar betongbranschen för att sänka klimatpåverkan: För att branschen ska eftersträva lägre klimatpåverkan på sina produkter har branschorganisationen Svensk Betong tagit fram ”Vägledning Klimatförbättrad betong, utgåva 2”, där betongprodukter delas in i fyra klimatförbättrade nivåer i jämförelse med ett branschgenomsnitt för icke klimatförbättrade produkter för A1-A3 (råmaterialframställning, transporter och tillverkning). Våra klimatförbättrade produkter där bland annat cement är ersatt med slagg uppnår lägst nivå 1 (10 % minskning jämfört med typiskt värde) och upp till nivå 3 (30 % minskning).